Vad är KBT – och varför det ibland inte räcker som enda terapiform?

De flesta har idag hört talas om Kognitiv beteendeterapi (KBT), det är en välkänd och evidensbaserad terapiform som hjälper personer att förstå och förändra sina tankar, känslor och beteenden.

När jag läste en KBT kurs på universitetet  för många år sedan kände jag att det här vill jag fördjupa mig inom och utbildade mig senare till KBT-terapeut, det kändes som att med KBT kunde jag verkligen göra skillnad och hjälpa människor. Men för det arbetet jag ville göra med människor så räckte det inte till på långa vägar och min utbildning inom psykologin fortsatte. Jag ska i det här inlägget oavsett fokusera just på KBT, för att det har använts framgångsrikt för att behandla allt från ångest och depression till fobier och sömnsvårigheter och är något som många har hört om men inte riktigt är säkra på vad det egentligen är.

Att gå kurser är oftast utvecklande, vare sig det är inom en hobby eller för personlig utveckling.

Många väljer att gå KBT kurser idag

Terapiformen är i många situationer rätt och populär att utbilda sig inom men det finns också situationer där KBT kan vara otillräcklig eller rent av fel, särskilt om den används isolerat eller på ett förenklat sätt, något som jag upplever att har blivit vanligare särskilt då det finns en hel uppsjö av korta KBT -kurser idag. Jag började själv min första kurs i KBT inom den så kallade tredje vågens KBT och fick då utbilda mig inom Acceptance and Commitment Therapy, (ACT) när jag arbetade inom socialen under början av 2000-talet. Jag älskar att olika delar av psykologin är tillgänglig för gemene person numera och inte alla behöver vara psykologer eller socialarbetare och liknande för att få fördjupa sig i den här fantastiska världen, men ta det för vad det är, lösryckta kurser utanför den egentliga akademiska världen. 

KBT - en effektiv men mer komplex terapiform än vad folk tror

Grunden i KBT är att arbeta med det som är synligt och pågående – beteenden och tankemönster – snarare än att gräva i det förflutna.

Det gör terapin handlingsorienterad och ofta effektiv med förhållandevis få sessioner. Men vad händer när de underliggande orsakerna inte adresseras? Ibland ingenting, och ibland är det just det underliggande, det som ligger i det förflutna, som verkligen behöver bearbetas, kanske tillsammans med KBT. En KBT terapeut, någon med en längre utbildning inom KBT, lägger vanligtvis en del fokus vid att undersöka grunden kring ens ursprungsfamilj och ens anknytning (här har vi anknytningen igen!), medan någon som gått kortare kurser helt kan förbi se detta. 

KBT kan vara väldigt effektivt mot ångest.

KBT behandling av rädsla och fobier

Ett exempel på KBT:s styrka är behandling av fobier. Forskning visar att exponeringsterapi, en central del av KBT, är väldigt effektiv för att minska rädslor. En studie publicerad i Behaviour Research and Therapy fann att exponeringsterapi kan minska fobiska symtom med upp till 80 % redan efter några sessioner! Fantastiskt för de med förlamande fobier och jag har både egen personlig erfarenhet av detta samt hjälpt andra. Men utan korrekt handledning och uppföljning kan terapin falla kort, särskilt om klienten möter ett återfall, det som ibland kallas spontaneous recovery. De här spontana återfallen är vanligare vid behandling av t.ex. fobier, ångest, PTSD och missbruk medan det är mindre vanligt om terapeuten arbetar med generaliseringsövningar, “booster” sessioner och hjälper klienten att arbeta kring triggers som en del av behandlingsplanen. 

Kräkfobi kan vara väldig jobbigt att leva med, i synnerhet som förälder.

KBT behandling mot kräkfobi

Jag har själv arbetat med en kvinna som led av svår kräkfobi. Hennes tidigare terapeut hade stressat fram exponeringsmoment utan att ge utrymme för trygg återhämtning mellan stegen, absolut kan klienter uttrycka lite motstånd som en kan behöva möta för att de ska komma vidare, men min klient hade inte upplevt sig lyssnad på i sina gränser alls. När hon senare upplevde ett återfall fastnade hon i känslan av att ha misslyckats, och vågade inte försöka igen. Genom att integrera KBT med ett fokus på hennes känslomässiga behov av att känna trygghet och möjlighet till påverkan på hennes plan, kunde vi hitta ett långsammare, tryggare tempo där hon kände sig stärkt att möta sina rädslor igen.

Ett annat exempel där det kan vara utmanande med att enbart använda KBT är klienter med stressrelaterad utmattning. KBT kan vara till hjälp för att identifiera negativa tankemönster, men enbart KBT kan ibland missa viktiga bakomliggande orsaker som anknytningsmönster, självvärde eller långvarig konflikt i nära relationer. Här kan kombinationen av KBT och andra terapiformer ge mer hållbara resultat.

Risker med förenklad användning av KBT

I dag erbjuds många korta helgkurser och utbildningar i KBT, som kan ge värdefulla insikter för egen personlig utveckling eller som komplement i yrkeslivet. Men det finns också en risk att den komplexitet som KBT innebär inte förstås fullt ut.

Det händer att människor utan terapeutisk utbildning känner sig redo att ta sig an uppgifter som de inte är rustade för. Fenomenet kallas ibland Dunning-Kruger-effekten – när någon underskattar hur mycket de inte vet. I ett terapeutiskt sammanhang kan detta få allvarliga konsekvenser, inte minst för klienten.

När KBT gör verklig skillnad

Trots sina begränsningar är KBT ett fantastiskt verktyg när det används rätt och i samspel med klientens behov. En annan klient jag arbetat med kämpade med social ångest. Genom KBT lärde vi hen att stegvis utsätta sig för sociala situationer och hantera de tankar som uppstod. Samtidigt arbetade vi med att förstå och bearbeta de erfarenheter av mobbning i skolan som låg till grund för hens ångest. Kombinationen gav hen inte bara en minskad ångest utan också en känsla av att hen kunde skapa en ny, positiv självbild.

Relevant forskning för den som är intresserad:

• Hofmann & Smits (2008): En meta-analys i Clinical Psychology Review visar att KBT är särskilt effektivt för behandling av ångest och depression, men att långvarig framgång ofta kräver individanpassning.

• Craske et al. (2014): Forskning i Annual Review of Clinical Psychology lyfter fram vikten av korrekt genomförd exponeringsterapi och hur undvikandebeteenden måste hanteras gradvis för att förhindra återfall.

• 
  

Hur vet du vad som passar dig?

Om du funderar på KBT kan det vara bra att ställa följande frågor:

• Vill jag fokusera på lösningar här och nu, eller känner jag ett behov av att förstå min historia och mina mönster på djupet?

• Har jag försökt KBT tidigare, och vad var det som fungerade eller inte fungerade för mig?

• Hur känner jag kring att förändra mitt beteende utan att nödvändigtvis förstå orsakerna till det?

KBT är helt enkelt en mångsidig och effektiv terapiform, men den kräver kunskap och erfarenhet för att ge bästa resultat. Det är därför viktigt att välja en terapeut som är välutbildad och kan anpassa behandlingen till just dina behov – oavsett om det handlar om att hantera en fobi, jobba med ångest eller stärka din självkänsla. Jag hoppas att det här långa inlägget gav dig lite mer inblick kring KBT.